right or wrong???
Har jag verkligen gjort rätt val???
Jag är osäker på det... vääääldigt osäker...
fan vad jag saknar mitt gamla jag ibland... "hon" hade inte dom här problemen... suuuuck...
näe sova. ska upp tidigt imon ju..
Natti natti
Första dagen tillbaka då ja
Precis som det står var det idag första dagen tillbaka på jobbet.
Och finns det inte ett bättre sätt att komma tillbaka än att stå och få ha utbildning med nyanställda ? ;) haha
Snacka om att jag blivit lite mosig i skallen, var ju tvungen att tänka massa för att inte glömma av något som stackarna ska lära sig =P
Mer ledsen blev jag i mitt hjärta när jag såg den taxichaffis som kasta sig över mig och "pillade" på mig...
Fick rysningar i hela kroppen, när han dessutom försökte få kontakt med mig, men jag "såg" det inte och koncentrerade mig helt och hållet på min lilla lärling.
usch och fy säger jag bara!
Sen kom ju mina kära kollegor på att vi skulle gå ut en sväng, ah det var ju lättare sagt än gjort..
Dom andra kom iväg, det gjorde inte jag..
Men men, shit happends, kommer fler dagar att ha roligt på.
Så blev att jag blev kvar här hemma sen iallafall.
Fördelen med att jag stannade hemma, var att jag kom på att jag inte har lagt in bilderna från min kamera ^^, mohahaha Nu mina kära kollegor, nu kommer ni få se vad som egentligen hände i lördags ;)
Sen fick jag också läsa dom trevliga mailen jag fått =)
Mitt upp i allt detta, ploppade ett speciellt ansikte upp i huvudet på mig.
Jag vet inte om jag vill säga att jag blev ledsen, men jag blev absolut lite nedstämd här nu.
För hur mycket det än stämmer det vi kom överens om så tycker jag att det är skittråkigt att vi inte pratar med varandra mer... =( För ah, det var något speciellt med att kunna prata med honom om allt. För ja, man kunde verkligen prata om allt med honom, utan att det kändes jobbigt på något sätt alls, det kändes att som en lättnad. Det är väldigt sällan man hittar en sådan person..
Så japp japp... Det är skittråkigt..
Näääää nu blev jag nere... och nu vet jag vad min natt kommer bestå av...
Vi hörs av imorgon mina sköna :)
Hur man gör sin sista lediga dag mysig ^^,
Det är sista kvällen på min lilla lediga tid här ikväll, you got mail är på tv'n, jag får massa trevliga sms på telefonen och jag har fått i mig lite mat =)
Min dag har bestått av att försöka vakna till liv. När detta väl skett så kommer kristian hit, han däckar gott på min soffa då han bara sovit 4 timmar eller så i natt/ i morse... Snarkar gör han också ^^,
Sen begav vi oss till stan för att träffa söta Nea, som btw hade en jättefin klänning på sig =)
Blev en lite picknick nere vid kanalen bakom storan. Var mycket mysigt med solen som värmde..
Visste ni förresten att paddan har fått ett konkurrensbolag?? Kommer inte ihåg alls vad dom hette men dom åkte iallafall förbi oss när vi satt där.
Sen blev det lite sol och värme till och därefter bestämde vi oss för att vi skulle ta o testa minigolfen vid slottskogen, för vi kom fram till att ingen av oss faktiskt hade spelat där.. =P
Och, det ÄR faktiskt svårare än vad det ser ut även om jag var den enda som faktiskt gjorde en hole in one på en av banorna =) wiiie! grattis till mig!
Vinnaren var ju dock Nea, på andra plats kom jag och på tredje och sista plats kom lille Kristian.. ^^,
Kristian hade en odiskuterad fajt med stenarna på banorna =P hahaha
Nu sitter jag här, funderar, som vanligt, undrar hur det kommer kännas på jobbet imorgon. Kommer jag tycka det är kul att komma tillbaka??
Jag bjuder på en liten bild på Kristian, "det är taget" enligt kristian så det borde ju bara okej att den hamnar här med =P
Vi hörs av snart igen! Jag ska verkligen försöka komma igång med bloggningen ^^,
See ya !
Utestängd från den tekniska omvärlden =P
Japp, det är precis vad jag råkat ut för... det är hemskt... nästan lite för hemskt egentligen..
På tisdagen den 14:e Juni slutade hemtelefonen, internet och tv att fungera totalt här hemma hos mig...
Nu fungerar tack o lov, (kors i taket) det mobila bredbandet iallafall...!!!
Jag hoppas det håller i sig och att dom faktiskt fixar detta idag.. orka betala för tjänster jag inte kan ta del av..
Men detta är iallafall anledningen till att jag inte har skrivit något här på ett antal dagar..
Dom senaste dagarna har ändå varit lite tumulta och ah... kan ta det lite mer genomgående i ett senare inlägg..
Man kan väl säga att jag håller på med en självrannsakan och ah, vad ska man säga.. Jag ser över saker och ting, och ah, i och med detta blev det ett litet avslut nu i helgen.. Var väl lika bra kanske.. väldigt tråkigt, för även om det var det där, så var detta en person som jag alltid kunnat prata med om mycket. En vettig person för en gång skull.. Men men, vad ska man göra? Går man inte på samma väg så är det kanske inte menat, helt enkelt...
hopp hopp, får bli lite lunch nu :)
Ikväll ska det bli massa god matlagning också :)
Med maaaassa kött..! Mums!
Vi syns! =)
måste det finnas en sexuell underton??
Jag är såååå trött nu, och ändå har jag inte gjort sååå mycket idag... Det är dags att krypa ner i sängen i vilket fall.
Ronja har fått sin kvällspromenad, nästa blir vid 5 snåret...
På ett sätt ska det bli kul imon, men när jag tänker på att jag ska upp 5.. inte lika kul...
Har tänkt "lite" på det här med att killar inte kan ha tjejkompisar utan att det finns en sexuell underton till de hela..
Kan de stämma..??
Jag tycker jag har haft killkompisar genom alla år och att det har funkat hur bra som helst..
Jag började tänka på det när det var en som frågade mig hur många av dom jag har legat med.. Det är ju knappt någon av dom, men ändå..
Och dom få som det faktiskt blivit så med, har det sedan funkat bra med tills dom skaffat flickvänner.. haha japp, dom har haaatat mig... Undrar om det vet det även om det inte är sagt?
Sänder man ut sådana signaler??
Borde man inte kunna ha "manliga" vänner utan att den där sexuella undertonen finns??
Det borde väl gå? eller?
Näe nu får jag sluta tänka och gå o lägga mig så jag kan ta hand om allt campingfolk imon ;)
Man kan vakna på flera sätt
Det är inte varje dag man vaknar med en liten novell i telefonen.
eller snarare ett ganska långt sms.
Jag log när jag läste det, för jag förväntade mig faktiskt inte att personen i fråga faktiskt läste min blogg, ännu mindre att han skulle skicka detta, när jag vet att han har mycket med sig själv..
Men det var ändå en skön känsla när jag såg att jag hade fått det, tack :)
Imorgon ska man upp tidigt, åka ner till Göteborgs Galopp och vara med och "jobba" lite där..Det ska bli kul, göra något annat. Även om det är på min semester så ska det bli kul att göra lite annat..
Stora frågan är vad som blir av idag, en sväng ner till röda sten med Ronja kanske? Eller ska jag bara sätta mig slottskogen och njuta lite?
Man ska ju träffa Marie sen, men ah.. det är ju ikväll..
Det kan inte vara normalt att ha en sådan beslutångest som jag har hela tiden...
Jag har blivit så känslosam, förstår inte varför, jag är inte den som är det..
Jag gråter aldrig, eller ah gjorde.. det senaste har det runnit mer än vad det har gjort under flera år..
Jag är inte mig själv längre.. vart tog jag vägen?
Hon som alltid klarade sig själv, löste sina jobbiga situationer och levde ett bra liv trots omtanken för andra?
Jag vill ha tillbaka det jag:et..
Känner på mig att det kommer bli en hel del skrivande kommande dagar, behöver verkligen skriva av mig..
utrensning?
Jag har alltid stått bakom mina vänner och familj när det har behövts, för somliga kan jag ställa mig mellan bara för att dom inte ska råka illa ut, för jag kanske kan lösa problemet..
Jag har tagit en hel del stryk för att mina vänner skulle slippa det...
Inte för att jag tror jag är någon special edition tjej som klarar av allt som inte andra kan göra..
Utan tror mer att det har att göra med att jag vill tro att jag kan göra skillnad...
Jag har tyvärr insett mer och mer det senaste att oavsett hur mycket jag finns där för alla andra och hur mycket jag än gör för att göra alla tillfreds, så går det inte, jag får nästan inget tillbaka.
Jag vill tro att andra skulle hålla mig om ryggen så som jag har gjort för dom, men ju mer jag tänker på det, desto mer osäker blir jag... tyvärr...
Jag har mer och mer kommit fram till att jag måste rensa ut runt omkring mig,
att jag har mått dåligt det senaste beror inte bara på vad som har hänt, utan det beror nog också på att jag har inte haft den känslan av att när jag faktiskt har velat prata av mig lite, har jag inte fått någon respons på stöd överhuvudtaget. Det är väldigt tråkigt, att behöva känna så.. Jag vill inte känna så men ändå gör jag det..
Eller är det jag som har fått det helt bakom foten??
Jag blir så trött i mitt huvud av allt detta tänkande kring detta..
Men samtidigt behöver jag komma fram till en lösning, ska jag kapa allt eller ska jag fortsätta vara den som alltid finns där när det passar andra??
Vad hände med vad jag vill, vad jag tycker om saker och ting.. är det inte lika viktigt??
Jag har börjar överväga att slänga in handduken för Sverige, eller för Göteborg..
Ska jag våga ta det steget?
